fredag 19 februari 2010

346 O Gud, du av barmhärtighet




1. O Gud, du av barmhärtighet
till dina barn oss tagit,
oss från vår orättfärdighet
i Kristi blod rentvagit.
Ej något gott vi själva gjort...




Text: Paul Speratus 1523 (39 år) "Es ist das Heil uns kommen her", sv. övers. Olaus Petri (?) 1536, Anders Frostenson 1979 (73 år), jfr Stora Nätpsalmboken nr 739.
Musik: Medeltida processionssång / Nürnberg 1524, jfr 1697 års koralbok nr 220, jfr även Johannes Brahms, Opus 29


[Av upphovsrättsliga skäl kan resten av texten inte publiceras här än]

Paul Speratus var präst i bl.a. Salzburg och en av de första som bröt med celibattvånget och även i övrigt följde generationskamraten Luther i reformationsarbetet. Just 1523 (när den här psalmen skrevs) hade han hamnat i fängelse i Iglau i Mähren p.g.a. sin evangeliska förkunnelse, och hans vänner befarade att det hela skulle sluta med att han brändes på bål som kättare. Men efter 12 veckor på vatten och bröd blev Speratus frigiven, på villkor att han inte längre skulle verka i området.

Efter detta prövningarnas år fick han en fristad i Wittenberg, där han kunde umgås nära med Luther. Senare blev han verksam i Preussen och dog vid 66 års ålder som biskop i Pommern.

Enligt traditionen tillkom denna psalm under Speratus´ fängelsetid; i varje fall är den ju från det året. Den anses inspirerad av Lutherpsalmen Var man må nu väl glädja sig (som står just före den i vår psalmbok), och bygger bl.a. på Romarbrevet 3:28 om rättfärdiggörelsen genom tron. Båda psalmerna lär också ha utgivits tillsammans i ett häfte 1523 (enligt J W Beckman: Försök till svensk psalmhistoria (Stockholm 1845-57).

Till Sverige kom psalmen via Olaus Petri (Swenske songer 1536), som förmodligen också gjorde översättningen. För den wallinska psalmboken gjordes en bearbetning som också togs in i 1937 års psalmbok, medan 1986 års psalmbok har en ganska radikalt omarbetad version av Anders Frostenson.

Melodin finns tidigast belagd i en handskrift från omkring år 1500 hos Heinrich Finck (1445-1527), där till texten "Freut euch, ihr Frauen und ihr Mann", men bygger på en medeltida processionssång av äldre datum. Sin nu använda utformning fick den i Nürnberg 1524.

(Se Lövgren: Psalm- och sånglexikon, Gummessons 1964, sp. 654).

Paul Speratus:

Inga kommentarer: